Tänk att tiden har gått så fort men det gör fortfarande ont att tänka på det. Att killarnas leende inte är ditt leende, deras armar runt mig är inte dina armar och deras ord inte kommer från dina läppar. Jag vet att jag kommer glömma dig och gå vidare men jag vill inte än. Jag vill inte glömma den perfekta bilden jag har av dig, inte än. Antagligen var det inte lika bra som jag kommer ihåg när jag ser bakåt.